046-71 06 50

Råd och tips

Har Du frågor? Här finns nyttig information för Dig som kattägare. Får Du inte svar här så är Du välkommen att ringa oss, så hjälper vi Dig.

Kategorier

Akuthjälp

När bör jag söka hjälp akut?
Det finns tillfälle då katten behöver veterinärvård snabbt. Här är några exempel på symptom som kan vara allvarliga. Tänk på att ringa oss innan ni kommer så att vi kan ta hand om er katt på bästa sätt.

En katt som kräks intensivt och inte vill äta bör normal undersökas samma dag. Det kan vara en magtarminfektion men också en förgiftning. Framförallt unga katter sväljer ibland föremål som kan fastna i tarmen och ge akuta kräkningar.

En hankatt som inte kan kissa behöver kontrolleras snarast. Ibland är det svårt att avgöra om katten går ofta på lådan och bara kissar lite var gång eller om det är urinstopp. Gör ren lådan och titta noga. Om katten försöker kissa flera gånger och det inte kommer något ska ni kontakta veterinär snarast. Om katten dessutom slutat äta eller kräks är det bråttom.

Utekatter hamnar lätt i slagsmål. Om din katt har bitsår men mår bra kan du försöka hålla rent såret och avvakta. Om katten är hängig och äter sämre, får feber eller har en böld bör du kontakta oss. De flesta katter som kommer till oss med hälta har en bitskada. Ibland kan det vara svårt att upptäcka såret.

Katter mår inte bra av att fasta. En katt som inte äter kan få leversvikt efter några få dagar. Kontakta oss om din katt äter dåligt några dagar eller inte ätit alls på 1-2 dagar.

Andningsproblem kan tyda på hjärtsjukdom eller astma. Katter ska normalt inte andas med öppen mun eller använda bukmusklerna för att andas. Andningsfrekvensen bör ligga under 40/min. Allt detta gäller katter som är helt avslappnade och vilar, inte när de är upphetsade eller har busat. Då får de givetvis andas tyngre ett tag.

Äldre katter drabbas ibland av akut blindhet. I regel får de då mycket stora pupiller och tappar synen på kort tid. Detta beror ofta på högt blodtryck. Om katten får behandling i tid kan synen ibland gå att rädda.

Epilepsianfall drabbar ibland katter. Några katter får stora anfall och ligger på sidan i kramper medan andra bara får ryckningar i någon kroppsdel. De flesta epilepsianfall är ofarliga även om det ser otäckt ut. Ta det lugnt och avvakta till anfallet går över. Om anfallet varar längre än några minuter, om katten får flera anfall på en dag eller om katten är hängig efter anfallet bör veterinär kontaktas samma dag.

Vaccinationer

Alla katter bör vaccineras mot kattsnuva och kattpest. Grundvaccinering görs från 8 veckors ålder och består av två injektioner med 3-4 veckors mellanrum. Tänk på att kattungar ska vara avmaskade innan vaccination. Vi gör alltid en veterinärundersökning i samband med vaccinationen. Tänk dock på att säga till vid bokningen om katten har symptom på någon sjukdom eller behöver hjälp med mer än vaccinationen.

Avmaskning

De flesta kattungar som föds har spolmask. Därför är noga avmaskning viktig för att de ska växa upp friska och krya. Börja med avmaskning innan kattungarna är 3 veckor gamla och avmaska sedan regelbundet till de är 12 veckor. Avståndet mellan avmaskningarna beror på vilket preparat som används. De katter som bara har vistats inomhus har inte spolmask så ofta. Som alternativ till avmaskning kan ett avföringsprov kontrolleras när kattungarna är 4 veckor gamla för att se om avmaskning behövs.

Vuxna katter kan få problem med bandmask om de äter möss. Loppor kan också överföra bandmask. Har katten bandmask syns detta genom att den har små torkade bandmasksegment i pälsen runt rumpan. De ser ut som små risgryn.

Rena innekatter behöver inte avmaskas som vuxna om de är ordentligt avmaskade som kattungar.

Om ni undrar om katten har mask kan ni köpa ”Kolla masken” i vår shop eller på vissa apotek. Det är ett testkit där man skickar in avföringsprov själv för att se om katten har spolmask.

Kastration

Om katten inte ska användas i avel rekommenderar vi att den blir kastrerad. Både honkatter och hankatter kan kastreras från 4 månaders ålder. Kastration kan göras tidigare vid behov, t.ex. om honkatten börjar löpa tidigt och riskerar att bli dräktig eller om hankatten börjar revirmarkera.

P-piller bör ej användas i onödan då de ökar risken att katten får livmodersinflammation och utvecklar juvertumörer senare i livet.

Katter som ska kastreras lämnas hos oss på morgonen och får gå hem under eftermiddagen.

Vuxna katter som ska sövas eller få lugnande bör fasta ca 4 timmar innan de lämnas.

Narkos

Vuxna katter som ska sövas eller få lugnande bör fasta ca 4 timmar innan de lämnas. Detta minskar risken att de kräks av narkosen. Längre fasta är inte bra. Katterna ska ha tillgång till vatten hela tiden. Unga katter som ska sövas bör inte fasta så länge. I regel räcker 2 timmar fasta. Detta gäller framför allt de som väger under 2- 3 kg. Lång fasta ökar risken för lågt blodsocker och undertemperatur.

ID-märkning

Alla katter bör ha en ID-märkning. Även en innekatt kan rymma och den som bor i lägenhet kanske en gång flyttar ut på landet och låter katten gå ut. En ID-märkning registreras i SVERAK´s och Kennelklubbens register. På så vis kan en bortsprungen katt identifieras och ägaren kan informeras.

ID-märkning kan göras på två sätt:
Vid en öronmärkning tatueras ett nummer in i kattens vänstra öra. Detta kan bara göras i narkos. Öronmärkning ingår i priset när vi kastrerar din katt. Fördelen med öronmärkning är att alla kan se att katten är märkt. Nackdelen är att tatueringen ibland kan vara svår att läsa.

Chipmärkning innebär att katten får ett mikrochip injicerat under huden. Här behövs ingen narkos. Nackdelen är att det krävs en speciell läsare för att upptäcka chippet.

Parasiter

Förutom mask drabbas katterna ibland av loppor. Smitta kan ske från andra katter men även hundar och igelkottar kan överföra loppor. Det kan räcka att katten befinner sig på en plats där ett smittat djur har varit. Förutom klådan kan katterna få andra problem när de har loppor. Lopporna kan överföra sjukdomar som mykoplasma (tidigare hemobartonella) och bandmask. Om katten har många loppor kan den få blodbrist.

Några katter blir allergiska mot loppor och får kraftig klåda med sår i huden. Människor kan få enstaka bett av djurloppor. Loppor kan vara mycket svåra att upptäcka. Även om man kammar med en luskam kan de slinka undan. Ofta hittas loppavföring i pälsen. Det är små svarta klumpar som färgas röda när de läggs på blött vitt papper.

Behandlingen består i att sätta på ett så kallat ”spot-on”-preparat på alla katter och hundar. Dessa finns receptfritt på apotek. Sätt på en pipett var 4:e vecka och fortsätt i minst 6 månader eftersom loppägg och larver kan överleva lång tid i huset. Damsug ofta och släng påsen. Tvätta alla filtar, laken etc. regelbundet i 60 grader.

Öronskabb

Öronskabb är vanligt framförallt på kattungar. Smitta sker genom nära kontakt mellan katter och oftast smittas ungarna av sin mamma. Katterna har mörk smuts i öronen och klåda, men några katter bär på smittan utan att klia sig i öronen. Ordentlig behandling är viktigt eftersom långvariga problem med öronskabb kan ge upphov till kroniska öronsjukdomar som kan vara mycket besvärliga att behandla. När veterinären har ställt diagnos får du recept på medicin som effektivt dödar alla skabbdjur. Tänk på att alla kontaktkatter och eventuellt även hundar måste behandlas. Vi kontrollerar öronen på alla unga katter som kommer för vaccination och kastration.

Tandproblem

Tandproblem är mycket vanliga på katt.

Först och främst drabbas katter av plack. Det är en beläggning på tänderna som sedan blir till tandsten. Under tandstenen finns bakterier som i sin tur leder till inflammation i tandköttet, gingivit. Tandköttet kan då börja dra sig tillbaka, det bildas tandköttsfickor och detta är vad man kallar parodontit som sedan leder till tandlossning. För att minska problemen bör tänder kontrolleras regelbundet och tandstenen tas bort. Tandborstning är ett utmärkt sätt att hålla placken borta.

Katter har en tandsjukdom som kallas TR (tooth resorption) eller FORL (feline odontoclastic resorptive lesions). Förr kallades den bl.a. neck lesion eller feline karies, men det är inte alls samma sjukdom som karies. Karies verkar inte förekomma på katt. Orsaken till TR/FORL är okänd, men sjukdomen leder till att den hårda substansen i tänderna försvinner. Ungefär var 3:e katt lider av TR/FORL. Tänder med dessa skador orsakar smärtor. Om man tittar noga när katten äter kan man kanske se att den tuggar försiktigt, den kanske bara tuggar på ena sidan, eller också äter den inte så gärna torrfoder längre. Kanske börjar katten salivera när den äter, många luktar illa ur munnen. Många katter drar sig undan, leker mindre eller blir lättretliga. Det är dock ovanligt att katter med tandproblem slutar att äta helt. För att göra en korrekt undersökning och åtgärd av tandproblem krävs att katten sövs. Därefter tas plack och tandsten bort, alla tänder undersöks med en sond och tänderna röntgas. Tänder med TR/FORL-skador kan inte lagas utan dras ut. Även tänder med långt gången parodontit behöver dras ut. Lindrig parodontit kan botas med hjälp av tandborstning. Tack vare moderna narkosmetoder och smärtlindring kan även gamla katter sövas relativt säkert. Det kan vara klokt att kontrollera ett blodprov innan för att se att katten inte lider av t.ex. kronisk njursvikt, sköldkörtelöverfunktion eller diabetes som kan behöva behandling innan narkos.

Den bästa förebyggande vården är att borsta tänderna. Detta minskar risken för tandsten och parodontit men skyddar tyvärr inte mot TR/FORL. Det kan ta lite tid och kräva tålamod, men det går ofta förvånansvärt bra att lära katten. Viktigt är att det görs dagligen. Vänj katten sakta och försiktigt vid tandborstningen utan att hålla fast katten. Använd t.ex. en liten mjuk barntandbortse och eventuellt en tandkräm för djur som katten tycker smakar gott. Man skall absolut inte använda tandkräm för människor.

Diabetes

Diabetes är en sjukdom som ganska ofta drabbar katter. Diabetes kan antingen bero på absolut insulinbrist, det betyder att bukspottskörteln producerar för lite insulin (detta är ovanligt på katt)- eller också är det så kallad relativ insulinbrist eller insulinresistens. Detta betyder att det finns insulin, men att cellerna inte reagerar på insulinet och sockret stannar kvar i blodet. Insulinresistens kan orsakas av övervikt och av olika mediciner t.ex. cortison.

Diabetes är alltså till stor del en vällevnadssjukdom som beror på övervikt, kost och för lite motion. Äldre, överviktiga hankatter löper störst risk att drabbas.

Sjukdomen kommer ofta smygande och kan därför vara svår att upptäcka. Katterna mår i regel ganska bra, men har ett eller fler av följande symptom: viktminskning, ökad aptit och ökad törst. Ibland börjar katterna gå konstigt med framförallt bakbenen.

Diagnos ställs med hjälp av urinprov och/eller blodprov.

De allra flesta katter med diabetes behöver behandling med insulin. Ägaren får lära sig hur det går till att ge katten insulinsprutor och sköter sedan behandlingen själv hemma. I början krävs det ganska många återbesök hos veterinären för att kontrollera effekten av insulinet och justera dosen. Så småningom lär sig ånga kattägare att själv ta blodprov på sin katt. Kattens foder har väldigt stor betydelse vid behandling av diabetes. Det ska innehålla så lite kolhydrater som möjligt. ALLA torrfoder innehåller relativt mycket kolhydrater. Därför bör katter som har eller riskerar att få diabetes äta våtfoder. Vissa diabeteskatter fungerar bättre på högfiberfoder.

Tänk på att katter med diabetes absolut inte bör använda mediciner som innehåller cortison och inte heller ska äta p-piller som förvärrar sjukdomen.

Det är också mycket viktigt att kontrollera att katten inte lider av några andra sjukdomar. Om katten har en inflammation i kroppen stiger cortisonnivån i blodet och detta leder till högre blodsocker. Inflammationer som ofta ger dessa problem är urinvägsinfektioner och inflammationer i tandköttet pga. dåliga tänder. Dessa sjukdomar måste hållas under kontroll.

Om diabetes upptäckt i tid och behandlas korrekt kan en del av dessa katter klara sig utan insulin så småningom. Därför är det så viktigt att sätta in alla åtgärder så snart som möjligt för att katten på sikt ska bli frisk och medicinfri.

Förgiftningar

Eftersom katter som regel är kräsna och försiktigt med vad de äter råkar de inte så ofta ut för förgiftningar som hundar. Men det finns andra faktorer som gör katterna känsliga. En orsak är att katter tvättar sig mycket noga. På detta viset kan de få i sig ganska stora mängder gift. Tänk på detta om ni måste använda starka rengöringsmedel, desinfektionsmedel eller olika gifter i trädgården. Katter saknar också vissa enzym i levern som hjälper till att bryta ner mediciner och gifter. Detta gör att katter är känsligare än andra djur för vissa gifter och många tål också många mediciner sämre.

Vanliga symptom på förgiftning är kräkningar, diarré, kramper, lever- och njursvikt.

Om du misstänker att din katt kan vara förgiftad ska du alltid kontakta veterinär direkt. Tänk på att ta med förpackningen till medlet du misstänker så är det mycket lättare för veterinären att sätta in rätt behandling snabbt.

Växter
Många växter kan vara giftiga för katter, men flesta katter är försiktiga. Om du vet med dig att du har en nyfiken katt som gärna tuggar ska du givetvis vara försiktig och undvika alla växter som kan vara giftiga. Ersätt i så fall dessa med ofarligt kattgräs och se även till att katten har annan sysselsättning så att den inte tuggar växter för att den har tråkigt!

Liljor hör till de växter som ger flest allvarliga förgiftningar hos katter. Alla delar av växten kan vara giftiga. Även blomvattnet är giftigt. Katterna kan få livshotande njursvikt. Med liljor menas växer av släkte lilium och hemerocallis som finns i både buketter och i trädgårdar. Påsk- och pingstliljor är narcisser och ger inte njursvikt. Om katter tuggar på lökarna kan de dock få ont i magen.

Många växter är irriterande när katten tuggar och de blir irriterade i munnen och kan börja kräkas eller salivera, några ger hudirritation. Prickblad (Dieffenbachia), fredskalla (spatiphyllium), julros (helleborus), nerium oleander är exempel på växter som är giftiga, men allvarliga symptom är sällsynta.

Bekämpningsmedel
Många medel mot ogräs, skadeinsekter, sniglar och så vidare kan vara giftiga för katter. Var alltid försiktig och använd dessa medel så sparsamt som möjligt.

Många fall av allvarliga förgiftningar på katter inträffar när de av misstag får i sig pyretroider. Pyretroider är effektiva medel mot skadeinsekter och fästingar. Det finns t.ex. som permetrin i Ex-spot som är ett medel mot fästingar för hundar. Detta medel får aldrig användas till katter. Var också försiktig om din katt tycker om att tvätta hunden!

Läkemedel

Katter kan inte bryta ner vissa läkemedel. Detta gör att katter är mycket känsliga för många mediciner som t.ex. de flesta smärtlindrande (tex. paracetamol och ibuprofen) som används till människor.

Flest förgiftningar inträffar med paracetamol som finns i t.ex. Alvedon, Panodil och Pamol. Redan mycket små doser kan ge förgiftningar och en enda tablett kan vara dödlig.

Ge aldrig din katt medicin utan att rådfråga din veterinär!

Råttgift
De flesta råttgifter innehåller gift som hämmar vitamin K och leder till att djuren förblöder invärtes. Tyvärr har giftet samma effekt på våra husdjur. Vid förgiftning syns ibland blod i urin, avföring eller kräkningar. Tandköttet kan också börja blöda. Prognosen är god om katten får behandling i tid.

Kylarvätska
Etylenglykol är det vanligaste innehållet i kylarvätska. Denna substans är mycket giftig för både människor och djur. Dessvärre smakar vätskan sött vilket gör att djuren gärna dricker den. Kontakta veterinär omedelbart om du misstänker att din katt fått i sig kylarvätska!Tag med förpackningen/ etiketten om det är möjligt.

Olja
Katter som har fått olja i pälsen tvättar sig noga och kan på så vis bli förgiftade. Sätt på krage och tvätta pälsen med vatten och diskmedel. Raka vid behov och lös upp svåra fläckar med matolja.

Bly
från gamla färger eller gardintyngder ger ibland förgiftningar med neurologiska symptom.

Choklad
är framför allt giftigt för hundar. Katter verkar inte vara lika känsliga och äter sällan choklad.

Katter som slickat på paddor kan börja salivera våldsamt. Normalt går det över på några timmar och är inte giftigt.

Övrigt

Lök och vitlök kan ge blodbrist hos katter. En orsak till förgiftning hos katter är barnmat på burk som ofta innehåller lökpulver.

Kräkningar och diarré

Kräkningar är ett ganska vanligt bekymmer hos katter. Till att börja med skiljer vi på akuta och kroniska kräkningar. Akuta kräkningar kommer plötsligt. Katten kan ha ätit något olämpligt, och då slutar kräkningar i regel ganska snabbt igen utan behandling. Ibland är orsaken en mag-tarm-infektion. Då börjar sjukdomen i regel med kräkningar och katten får sedan också diarré. I lindriga fall räcker det att ta bort maten 9-12 timmar och sedan ge dietmat. Antingen färdigfoder som finns hos veterinär eller kokt mager fisk eller kyckling. Om katten inte alls vill äta eller om den får nedsatt allmäntillstånd bör veterinär kontaktas. Då är katten förmodligen uttorkad och behöver dropp. En allvarlig magtarminfektion är kattpest. En annan otrevlig situation är om katten har svalt något föremål som sitter fast i tarmen. Den får då ihållande kräkningar och är slö. Här krävs behandling snabbt. Även urinstopp kan ge upphov till kräkningar.

Generellt kan sägas att intensiva kräkningar som inte går över snabbt alltid ska tas på allvar, medan enbart diarré sällan är farligt. Det beror dels på att katten lätt blir uttorkad när den kräks, dels på att kräkningar kan vara symptom på allvarliga sjukdomar.

Tänk på att kattungar blir dåliga snabbt och inte klarar av att fasta.

Kroniska kräkningar kan ha många olika orsaker. Katter kräks lätt och som tumregel gäller att katter som kräks mer än en gång per vecka bör utredas av veterinär. Ibland beror kräkningarna på magtarmåkommor, men de kan också vara symptom på sjukdomar i helt andra organ.

Diarré kan också ha många olika orsaker. Kattungar har ofta diarré. Här är orsaken i regel parasiter eller foder. Avmaskning ska påbörjas vid 2-3 veckors ålder för att slippa parasitproblem. Foderbyte ska ske successivt för att katterna ska hinna vänja sig vid det nya fodret. Ibland räcker det att byta fodersort för att diarrén ska försvinna.

När vuxna katter har diarré är foderintolerans den vanligaste orsaken. Byte till en magtarmdiet räcker ofta som behandling. Om diarrén inte försvinner görs en utredning som i regel börjar med avföringsprov för att utesluta mask och olika encelliga parasiter som orsak. Ibland odlas även för bakterier, även om detta är ovanligt som orsak till diarré. Antibiotika behövs sällan som behandling. Blodprov kan behövas för att utesluta t.ex. sköldkörtelöverfunktion och leversjukdom som orsak. Även nivån på proteiner, vitamin B12 och folsyra kontrolleras i blodprov. Foderallergi är en ganska vanlig orsak till känslig mage och det finns speciella dietfoder för allergiska katter. Berätta alltid för veterinären om din katt får någon medicin eller fodertillskott eftersom det kan vara orsaken till magtarmproblemen. Många katter får diarré av laktos och ska därför inte få mjölkprodukter.

Vid långvariga problem behöver vävnadsprover tas från magsäck och tarm för att leta efter kroniska inflammationer och tumörer.

Våtfoder

Det finns många fördelar med att vänja sin katt vid att äta våtfoder. Katter är köttätare och våtfoder innehåller generellt mer protein än torrfoder. Våtfoder innehåller förstås också betydligt mer vätska än torrfoder. Många katter är dåliga på att dricka och lågt vätskeintag ökar risken för urinvägsproblem. Katter med njursvikt behöver också få i sig mycket vätska eftersom de lätt blir uttorkade.

Skulle din katt bli sjuk är det lättare att gömma medicin och fodertillskott i våtfoder.

Fördelen med torrfoder är att det går att ha framme hela tiden och de flesta katter vill helst småäta många gånger per dag. En bra kompromiss kan vara att låta torrfoder stå framme och ge katten en portion våtfoder 1-2 gånger per dag. Ofta är katterna glada för våtfodret och äter upp sin portion direkt. Då märker du direkt om katten är hängig och har tappat matlusten. Om katterna bara får torrfoder kan det ta tid att upptäcka om katten äter sämre, framför allt om man har flera katter.

Urinprover

Ofta behövs ett urinprov för att kunna diagnostisera en sjukdom. Ett urinprov ger annan information än ett urinprov och t.ex. begynnande njursvikt hittas ofta tidigare i urinprov än i blodprov.

Det kan vara bra att samla ett urinprov hemma och lämna in på kliniken.

Det är viktigt att urinprovet är färskt, högst någon timme gammalt samt att det är fritt från kattsand. Ta bort all sand från lådan, skölj ur den med vatten och torka den torr.

Många katter kissar snällt i sin låda även om den är tom. Annars går det bra att använda remsor av en plastpåse eller plastkulor som finns att köpa i vår shop. Då har katten något att krafsa i när den ska kissa.

Går det trots allt inte att ta ett urinprov hemma kan vi hjälpa er på kliniken. Då får katten ofta stanna över dagen. Det är bra om ni har tagit bort lådan några timmar innan besöket så att blåsan börjar bli fylld.

Alla urinanalyser kan inte göras på spontanavsatt urin. Om vi misstänker en urinvägsinfektion krävs ett sterilt urinprov som tas direkt från blåsan med en spruta.

Avlivning

Vi hjälper dig med avlivning när inga andra möjligheter återstår.

I de flesta fall ger vi din katt först en lugnande spruta så att den somnar. Du får gärna sitta med katten i famnen under tiden. När katten sover lägger vi en kanyl i ett blodkärl och ger ett narkosmedel i överdos. Andning och hjärtverksamhet slutar inom någon minut. Det går bra att sitta kvar hos katten en stund efteråt.

Du väljer själv om du vill ta med katten hem efteråt eller om du önskar kremering. Kremering kan göras separat, då får du tillbaka askan i en liten papplåda eller en urna. Du kan också välja gemensam kremering då du inte får tillbaka askan.